Dygn 60, vitval på grund...

Nu börjar vi närma oss dräktighetsresans ändhållplats.
Doris är lugn, tung och har svårt att hålla tätt.
Tempen fladdrar lite upp och ner som den brukar sista veckan, men matlusten den finns kvar!
Lite typiskt Bullterrier på nåt vis. Det sista som överger dom är matlusten :)
Idag är hon mer inåtvänd, och mindre villig att röra på sig och ser lite allmänt deprimerad ut emellanåt. Det går också att få fram lite mjölk ur spenarna.
 Vi får se om hon verkligen håller på sig tiden ut. Spännande är det i vilket fall som.
 Jag tror jag har förberedit mig på det mesta, det enda som möjligen återstår är att fylla kylskåpet med lämplig vak-mat :)

Glad Midsommar! Dygn 52-48 på jäsningen..

 

Tiden går. Tänk att det blivit midsommar redan!

 

Moder jord gjorde det bästa för att försöka blåsa bort oss igår på midsommarafton, men vi var envisa :) Både efterättsbuffé med nära och kära i trädgården, och kvällsgrillning på balkongen hanns med. Precis som traditionen bjuder.

Och om någon nu blev orolig för hundarnas del så kan jag trösta er med att även de fick sin beskärda del av jordgubbarna. Tant Birgit hade dessutom med sig ett helt paket wienerkorv till dom!

Som synes är det någon som börjar bli rejält tjock!

Vi var hos vår käre husdoktor veterinär Lager i torsdags och fick den sista Herpes-vaccinationen. Sedan den 11/5 så har hon gått upp 5kg!! Och då har hon knappa två veckor kvar att gå innan småbullarna är färdiggräddade. Jisses! Vart skall detta sluta!

Hon är fortfarande vid gott mod och hungern består. Just nu får hon mat både lite nu och då, för jag har märkt att om hon får för stor mängd på en gång så blir hon lite kass i kistan. Det skuttas kanske inte runt lika mycket längre, men vet hon att det är käk på gång så kan tempot fortfarande ökas rejält.

Hon påminner om en vaggande zeppelinare när hon hasar runt i trädgården :)

Idag tänkte jag att hon skulle få flytta in i barnkammaren så hon är installerad ordentligt när det är dags. Får se om hon finner sig i att sova där inne alldeles allena.

Ha det så skönt ute i stugorna och passa på att njut av ljuset om kvällarna. Någon negativ rackare påminde mig härom dagen om att vi går mot mörkare tider igen nu ...

Småbullar på jäsning!

Jodå, visst är det som vi önskade!

I onsdags så var vi på Smådjurspraktiken och ultraljudade och minst 4 bebbar syntes där inne!
Glädjen är stor och Dosan är tjock. Redan nu!  Pappa Sven men husse påstår att det bergis är 7-10st därinne, men för Doris del så hoppas vi att det är några färre än så.
Men nu har i alla fall nedräkningen börjat på riktigt! Och om fyra veckor så hoppas vi att vi, efter en smidig och komplikationsfri valpning, får träffa alla småknytten på riktigt.
Det skall bli vansinnigt spännande!

Såhär lång så har hon mått ganska bra faktiskt. Hon har mått illa några dagar igen den här veckan, vilket är helt normalt när man går in i vecka fem. Jag har handlat upp mig på ett rejält lager med bananer som hon får när det är som värst. Då lugnar sig magen ganska omgående faktiskt.

 

Bjuder på en bild på pappa Sven också!

 

Jag har talat om för Doris att hon gärna får ploppa ur sig något röd/vitt, men hon muttrar bara nåt om att "det blir det det blir". Och det har hon ju rätt i.
Vi är i alla fall väldigt glada vilka som än kommer! :)