måndag 21 februari 2011

Vardagsmat



Här tuffar livet vidare i maklig takt.
I helgen var det Trophy-weekend i England och en annan fick sitta hemma och kolla på gammalt skit på TV'n. Fy fabian!
Nästa år måste jag försöka ta mig dit. Trodde ju att jag skulle ha nåt i en valplåda att titta på i år istället för Trophyn, så ingen anledning att boka biljtter. Trodde jag ja.
Hur som helst - Jättegrattis till alla vinnare, supervackra hundar som vanligt!

Ganska lugnt på alla fronter just nu, har försökt börja kika lite efter vårens och sommarens utställningar, men tycker det är en del skumma domare de skrapat fram. Eller så är det jag som är sur för jag vill kunna ställa en hund med bettfel och ändå få en skaplig bedömning. Något som inte är alldeles enkelt...
Tänkte försöka få iväg Lasses syster Doris på några event också. Det är även hon som är på bilden i full fräs!

Har faktiskt dristat mig till att byta hundfoder också. Inte så att jag var direkt missnöjd med det jag hade (Carrier), men tyckte att det på något vis inte var som det varit.
Hursomhelst så läste jag på och försökte tänka: Enkelt, svensktillverkat med i största mån svenska råvaror samt fritt från vanligt spannmål. Ville även ha ett foder med lite annorlunda protein/fettkvot än vad man ofta ser i andra foder för att få upp L & K i vikt utan att brassa på för mycket med proteinet.
Fastnade för Standart!
Tyvärr var det inte lätt att få tag på, men genom att använda foderbilen så löste det sig smidigt ändå.
De har ätit fodret en månad nu ungefär och jag är jättenöjd så här långt!
Från att ha skitit två gånger om dagen bajsar de nu en gång, och med superkonsistens!
Fodret har ris som enda kolhydratskälla vilket ger finfina kottar i miniformat.
De fullkomligt älskar fodret och Lasse har redan lagt på sig en del.
Matte är nöjd!

Kolla gärna in om det kan vara något för er och era vovvar också!
Själv kör jag normalfodret.
Standart produkter
Jaha, det var väl allt för denna gången.
Må den eländiga kylan försvinna så man kan leva som vanligt igen och sluta få en nervkollaps när elräkningen kommer!

Lev väl!

/Frida

tisdag 1 februari 2011

Show must go on...



När jag behöver peppa mig själv så brukar jag försöka sjunga Kenta's låt i huvudet, och i nio fall av tio så hjälper det faktiskt!
Senaste dagarna har varit lite tomma och konstiga, men sakta men säkert börjar vi återgå till de vanliga rutinerna. Ettan är tillbaka med Lasse och Kärstin och börjar bli mer sig själv igen. Det tog nästan två dagar innan hon ville äta igen och lika länge innan jag slapp släpa henne efter mig för att få med henne ut. Hon har tittat väldigt mycket på mig med förvånad blick , som om hon bara väntat på att jag skall plocka fram ett gäng bebisar ur innerfickan... *suck*
Säga vad man vill, men en tik som valpat förr vet mycket väl vad belöningen för allt krystande är. Något som jag var tvungen att stjäla ifrån henne.

Men det finns fler som har det jobbigt just nu. Att förlora nyfödda är en sak, men att behöva vara orolig att en vuxen hund man haft i flera år skall ryckas ifrån en är fruktansvärt! Mina tankar går till Jens & Minna i er jobbiga situation. Må ödet vara på er sida!