Bullarnas Bulla!

Idag är det fyra år sedan världens bästa Bulla fick strosa vidare mot nya rastplatser. Det går fortfarande knappt en dag utan att jag tänker på henne och Ossian som ofta kommer med klokheter brukar säga:
"Så länge man tänker på dom som är döda så finns dom ändå!"
Så rätt han har den lilla filosofen!
Det är många stunder, högtider och extra trevliga promenader man tänker - NU skulle Kita ha varit med!
Inför Ettans kommande valpar så tänker jag också så, för ingen kunde uppfostra odrägliga bullungar som Kita! Oavsett om det var hennes egna eller andras. Hon tryckte ner dom i golvet och släpade runt dom i ett framben tills de slutade göra motstånd! Och så välartade de blev sen! Fina gamla Kita!
Som vanligt riktar jag ett ödmjukt tack till Espen för att han gav en total Bulle-nybörjare chansen att få ta hand om en hund som henne!
Utan henne så hade det aldrig blivit någon Bulle utan jag kanske fortfarande hade suttit och slitit i någon gammal tovig Wheaten-päls! Hemska tanke! ;-)

Tack N S Ch Quest Silmarillion Sue ,alias Kita, för alla fina år vi fick tillsammans. För att du alltid var min och ungarnas allra bästa vän och en sjujäkla Bullterrier för sin tid - på alla sätt!